Relativt pigg fredag

Faktiskt en riktigt bra dag. Inget ojjande eller ajjande. Men, ärligt, jag har fortfarande koncentrationssvårigheter. Det märks mest på jobbet.

Läkemedel: 400mg Brufen + 250mg Paraflex på morgonen. Den dosen + 500mg Alvedon vid ca 11:30. Nu kl 16:08 250mg Paraflex + 500mg Alvedon.

Besvärsläget: Stelhet mellan skulderbladen upp mot nacken. Lätt värk i bägge underarmarna. Värker till i vänster överarm när jag för hakan ned mot bröstbenet, så det gör jag inte. Obefintligt (faktiskt!) väsande i huvudet. Oförändrat känselbortfall i höger tumme. Varierar något. Värker till i höger lillfinger emellanåt. Känselförändring i vänster lillfinger. Även känselförändrinmg i huden på höger underarms tumsida.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista
ngn.blogga.nu är uppdaterad

Andra bloggar om: rygg, nacke

Trött Torsdag

Idag gick jag en längre promenad. I mina nya lite stabilare skor och med de nya fotinläggen. På vänster sida är det pålagt ett antal millimetrar. Benet var ju 10mm kortare på den sidan.

Det där fick till effekt att nu smäller det inte i vänster knä längre när jag promenerar. Kändes betydligt lättare att gå.

Promenaden ledde till kuratorn. Vi försöker reda ut mina tankar kring hur det funkar på mitt jobb och rädslan inför en eventuell försämring.

På tillbakavägen hämtade jag bilen på verkstad, däckbyte. Lastade ur däcken i garaget innan jag körde in bilen. Det där var inte så lyckat. Denna förbaskade klenhet!

Jag har börjat min nya diet (började i måndags) och jag håller mig till den, inte illa. Verkar som det har som effekt att jag inte blir så trött. Om vi då bortser från idag. Lade mig för att vila ca 16:30. Vaknade av att telefonen ringde ca 18:30.

Läkemedel: 400mg Brufen + 250mg Paraflex på morgonen. ca kl 16:15 400mg Brufen + 250mg Paraflex + 1g Alvedon.

Besvärsläget: Fortfarande besvär med stelhet mellan skulderbladen upp mot nacken. Idag värk i ryggen, höger sida. Lätt värk i bägge underarmarna. Oförändrat väsande i huvudet. Oförändrat känselbortfall i höger tumme. Variera kanske något? Värker till i höger lill- och ringfinger emellanåt. Känselförändring i vänster lillfinger. Även känselförändrinmg i huden på höger underarms tumsida. Det kan också värka till i benen om jag vrider på huvudet i ytterlägen, ibland.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista

Andra bloggar om: rygg, nacke

Stressig Onsdag

Det är något som är fel när man "måste" stressa för att komma till en bassängavslappning som ska ha avstressande effekt.

Idag har det värk- och spänningsmässigt varit en relativt bra dag. Har än så länge bara tagit en morgondos (Brufen 400mg + Paraflex 250mg)

Det är också första gången kag lyckats hålla mig vaken, efter bassängavslappningen, bastu och efter maten. Utan att ta koffeintablett.

Besvärsläget: Småvärk i underarmarna, stel mellan skulderbladen upp mot nacken. Lätt värk i ländryggen. Väser (tinnitus) i huvudet. Vid god psykisk vigör.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista
NGN-politik och ngn.blogga.nu är uppdaterade

Andra bloggar om: rygg, nacke

Trög Tisdag

Har problem med värk i armarna. Mest utsidan av underarmarna. Men också mellan skulderbladen, upp mot nacken. Inte värk, egentligen, mer stelhet eller segt.

Blev ovanligt trött idag, efter att ha jobbat två timmar.

Idag blev det mer läkemdel än på länge: på morgonen 400mg Brufen + 250mg Paraflex.
Till lunch samma dos.

Och nu, efter jympan, samma dos igen + 1g Alvedon. Väntar nu på att de ska ha effekt.

Av vilken anledning går jag och jympar när jag känner mig så kass? Troligtvis för att jag någonstans hoppas att det på sikt har positiv effekt och så är det roligt att träffa mina jympakamrater.

Funderar på det där med skador - rör man inte på sig ja då blir det ju inga skador. Äter man fel och inte rör på sig ja då kan man ju i och för sig få en massa sjukdomar. Men du blir inte skadad. Läste någonstans på en anslagstavla (tror jag): "Är man tillräckligt intelligen så behöver man inte motionera." Nåt å fundera på...

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista
ngn.blogga.nu är uppdaterad

Andra bloggar om: rygg, nacke

Seg Måndag

Varit en extremt seg och trött dag idag. Tog läkemedel (400mg Brufen + 250mg Paraflex) på morgonen. Upprepade det när jag kom hem. Och lade till 1g Alvedon.

Stelt och spännt mellan skulderbladen, upp mot nacken.

Fått brev från ortopeden på NÄL. 8 månaders väntetid. Och så skriver de att jag kanske får räkna med att resa till annat sjukhus, Yes! Det är ju det jag vill! Vad väntar de på?

Ortopedteknikern gnällde ju om att jag hade lite väl ostabila skor (snedslitna joggindojor). Så idag har jag investerat i ett par lättare stabila vandringskängor, för höstbruk 899 SEK.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista

Andra bloggar om: rygg, nacke

Söndag

Åt upp hustruns mat. Ändå hade hon noga informerat mig om vad jag skulle äta. Och ändå åt jag fel mat. Jag kunde helt enkelt inte för mitt liv komma ihåg vad vi kom överens om. Jag måste börja skriva upp sådant också.

Idag prövade jag om enbart koffein kan ha tillräcklig effekt på mina besvär. Tog 100mg koffein på förmiddagen. Kan nu meddela att det har det inte. Möjligtvis att man ska kombinera koffein med annat preparat i så fall. Finns magnecyl med koffein t.ex. på Apoteket.

Koffein har ju en kärlvidgande effekt, främst på s.k. perifera (de små yttre blodkärlen). En teori bakom värk orsakad av nervpåverkan är ju att det skulle kunna vara bristande blodförsörjning av nerven som ligger bakom värken. Om då kärlen vidgas, generellt, så kan man ju tänka sig att det blir mer syre och näring ut till delar som annars inte fått så mycket.

En annan test.
Preparatet Zon 2,5% gel. Som mest är tänkt att lindra värk, utifrån, via huden. S.k. lokal verkan. Använde jag, i ren desperation, på mina extremt kliande eksem på vaderna, som kommer som ett brev på posten varje höst, och det slutade klia nästan omedelbart och effekten sitter i förhållandevis länge.

Nu, ca 17:30, tog jag 400mg Brufen och 250mg Paraflex. Efter att ha vilat en stund.

Kolla mina andra bloggar också: NGN-Blogglista
NGN-politik & ngn.blogga.nu har färska uppdateringar.

Lördag 2007-nov-24

Var i GBG C, 5:ans köpcentrum. Det blev lite jobbigt. Stod i en bokhandel och bläddrade i tunga anatomiböcker. Fick därefter ta mig till bilen och ta ett gäng läkemedel (400mg Brufen, 250mg Paraflex, 100mg Koffein). Toppade den där dopningen med burk energidryck.

Bilkörning har fortfarande en positiv inverkan på mig. Och det är ju bra.

Vi lyckades masa oss runt på IKEA också. Efter inledande lunch och avslutande fika.

Fredag 2007-nov-23

Vi åkte till båthotell i GBG. Britsen eller kojen var inget vidare. Trötta lade vi oss redan 20:00. Efter besök på Liseberg. Strax före 24:00 fick jag ta ett gäng läkemedel då bädden var i svåraste laget.

Torsdag 22 nov 2007

Har fått en idé om att jag inte ska ta läkemedel för att klara jobbet. Så de dagar jag jobbar tar jag inget på morgonen. Funkar faktiskt relativt bra. Tills jag kommer hem.

Efter lunch så blir det stört i säng. Liksom inget att välja på. Och där ligger jag mer eller mindre helt borta i 2-4 timmar. Sedan kravlar jag mig upp, samlar kraft. Tar en dos läkemedel (f.n. 400mg Brufen och 250mg Paraflex) och sedan sitter jag och väntar på att de ska verka. Så jag kan börja röra på mig igen.

Fick en annan idé. Jag är ju f.d. lärare i psykiatri, utbildad pedagog och sjuksköterska. Så jag skickade ett erbjudande till Högskolan Väst om att jag kunde komma och berätta (föreläsa) för deras adepter (inom hälso- och omvårdnadsprogrammen) om hur det är att ha ryggproblem och då specifikt Cervikal Spinal Stenso samt hur det är att vara långtidssjukskriven.

Vi får se om de nappar? Jag tar ju inget betalt.

Bassängavslappning och kuratorsbesök

På morgonen var jag till en kurator. Denne kurator besökte jag som kurator för första gången. Men vi har träffats tidigare.

Kuratorssamtalet kändes väldigt bra, vi bokade in fler samtal och hon skickar remiss till sjukgymnastiken om massage (mellanting mellan taktil och klassisk). Vi ska bearbeta min rädsla inför framtiden, min frustration över att inte kunna jobba (heltid) och att jag behöver bli mer vän med min kropp.

Dagens bassängavslappning var lite märklig. Jag går ju på den här bassängavslappningen främst p.g.a. att jag har tinnitus och koncentrationssvårigheter som sannolikt har samband med min värk, spända muskler, andra besvär och det som är knas, fortfarande, i nacken. Och grundtanken är s.k. stresshantering.

När jag kom dit, hade jag ingen tinnitus - det var tyst (i huvudet). Efter en kort stund i bassängen började det och sedan ökade det för att till slut föra att förfärligt oväsen och höll på så ett bra tag resten av dagen (nu 18:38, har det lugnat ned sig lite) .

Jag brukar nämna den där ökningen för vår s.k. bassängledare och får då förklaringen: att det har att göra med muskler som slappnar av, är egentligen för korta, reagerar med "attans!" och spänner sig igen . Tinnitusen kommer eller ökar.

Två funderingar här:
1. Om det är så, hur mådde mina muskler i nacken när jag kom, då det inte fanns någon tinnitus i huvudet?
2. Ett av målen med bassängavslappningen faller därmed. Då är det väl "bara" koncentrationssvårigheterna kvar?

Läkemedel:
På morgonen tog jag: 400mg Brufen och 250mg Paraflex
Lunchtid: 400mg Brufen och 250mg Paraflex

Pedagogisk insikt?

Idag var jag medicinfri till ca kl 20:15. En medveten planering. (Tog då 400mg Brufen och 250mg Paraflex)

Jag var på Friskis&Svettis jympa på Onsjö, i Vänersborg 19-20.

Förr, när en var frisk så blev en ju liksom starkare och bättre vartefter terminen närmade sig sitt slut - nu är det tvärt om.

Det är en del muskler på vänster sidan som krånglar, de är svagare, jag har noterat det vid vissa övningar.

Jag har också noterat att när jag lyckas slappna av ordentligt (och inte somnar) på bassängavslappningen så känns det som om vänstersidan sjunker. Vilket den ju givetvis inte gör.

Och så det där fenomenet med att jag var så att säga överkänslig för akupunkturen på bara vänster sida.

Jag tror att allt det där har ett samband. Det var insikten det.

Det pedagogiska då? Jo av vilken anledning går man till en jympa där man vet att man kommer att känna av sina begränsningar och bli besviken? Det måste ju vara någon slags nyfikenhet som driver. Jag måste veta. Alltså pedagogiskt.

Sedan är det ju givetvis kul och så gemenskapen. Jag vet, att gör jag det inte, ja då blir jag ju ännu sämre rustad att möta (leva med) mina besvär.

Upp och ned...

På ett sätt är det upp, just nu. I morse och i förmiddags var det ned. Några anteckningar:

kl. 07:47. "Strax efter att jag gick upp kom en slags allmän värk, inte så stark, men den fanns där. Sedan blev det liksom värre. Tog Brufen och Paraflex. Segheten ökade något och, senare, i bilen hade jag svårt för att ta mig i ur bilen. Just nu (07:46), på jobbet, känns det något bättre."

kl. 09:32. "Mitt närminne är obefintligt? Disträ? Tänker på annat?"

Sista kommentaren handlade om att jag hela tiden tappar tråden. Jag kan sitta med ett papper i handen, telefonen ringer, jag svarar. Avslutar samtalet. Tittar på papperet i handen och har ingen aning om av vilken anledning jag håller i just det papperet.

Jag kan hålla på och skriva ett mejl, ser att jag måste kolla en detalj i min pärm (har bara en), tittar i pärmen. Kommer inte på vad det är jag letar efter. Tittar på mejlet som jag håller på och skriver. Vad handlar det om? Varför skrev jag det där?

Sådär kan det hålla på och det är skitjobbigt. Det är vid sådana tillfällen som jag inser att det kan bli problem att hinna med min enda arbetsuppgift inom mina 10 timmar per vecka.

Och jag inser också att jag är inte 100% effektiv inom mina 25%. Jag är kanske 65%? Hur mäter man det? Ja, jag struntar egentligen i det. Jag jobbar på så gott jag kan. Funkar inte det så måste jag väl sluta jobba. Någonstans går väl det en gräns, även för mig.

För ca 95 minuter sedan sa jag till hustrun att med den aktivitet jag har är hemma (efter 1g Alvedon, 250mg Paraflex, 400mg Brufen och 100mg Koffein) så borde jag klara att öka min arbetstid till 20 timmar per vecka.

Ställ den tanken i relation till det jag skrev först.

Jag har inte kontakt med mig själv, eller nåt?

Söndag

Igår blev det ju en "akututryckning" för att fästa upp ett avgasrör som lossnat.

Det där blev jag väldigt "tagen" av. Ökade besvären med ca 300%. Så det fick bli extra medicin.

Idag, på morgonen, var jag till mor & far och borrade hål i en mellanvägg. En antennkabel skulle igenom. Fick igenom kabeln. Avvaktar med att fästa upp den på listen. Det gäller att dela upp sysslorna när man har en mycket begränsad kraftreserv.

När jag kom hem tog jag Paraflex och Brufen. Värken och spänningarna började komma.

På eftermiddagen, idag, slog tröttheten till. Jag gick och lade mig för att vila. Gick upp och åt mat. Sedan slocknade jag. Hustrun var inne och försökte väcka mig vid 16:00. Vi skulle till Trollhättans stadskyrka och bl.a. lyssna på Paul Paljett. Jag försökte vakna men det gick inte.

Först 17:00 kom jag upp. Inge kul när det blir sådär. Men nu är jag relativt pigg.

Lördag förmiddag

Nu har jag publicerat en text, om Bemötande, på RYFS blogg: Ryggont diskuteras. Läs och kommentera gärna!

Fredag

Tyckte det var en hyfsat bra dag på jobbet tills det kom en och frågade hur jag mår och jag svarade: "Jo jag tycker det känns rätt så bra." Och fick till svar: "Du ser ut som om du har det väldigt besvärligt."

Svarade något undanglidande på det där och funderade och kände efter. Jodå nog hade jag ont, på ena sidan av ryggen och i bägge armarna och i händerna och i benen...

Och så har jag problem med kraften i vänster sida. Kan liksom inte resa mig upp ur en vanlig stol utan att ta hjälp av händerna.

Så det är klart, då kanske man inte ser så pigg och frisk ut. Men det är klart, är jag nu 75% sjuk så vore det ju väldigt konstigt om jag verkade 100% frisk?

Stoppade i mig lite läkemedel när jag kom hem: 1g Alvedon, 400mg Brufen och 250mg Paraflex.

Värkläget

Det är väldigt upp och ned.

Nu har det tillkommit en värk i musklerna på ryggens vänstra sida. Det går ju nervtrådar från nivåerna C6-C8 som löper ut från ryggraden och via ett s.k. nervnystan (blexus brachialis) ut mot sidorna (lateralt) och s.k. innerverar muskler på ryggen (t. ex.: n thoracodorsal -> m latissimus dorsi) .

Det är inge kul, det är berg-och-dalbane-livet.

Skönt att man har sina smärstsyskon.

Håller på och skriver en text om hur man kan bli bemött av läkare.

Trötthet

Jag är osäker på vad det egentligen beror på, att jag, som idag, efter att ha jobbat 3 timmar, köpt ett paket på Åhlens, tagit bussen hem och ätit lade mig för att vila lite, kl 12:00, vaknade 16:00.

Beror denna trötthet på att:
* det varit en händelserik helg?
* jag slutade ta mediciner i lördags?
* mina muskler i nacke och övre delen av ryggen är så spända, så jag blir trött av det?

Svårt att avgöra. Förra veckan var jag inte så här trött och då hade jag värk och åt massor med medicin.

Utöver trötthet, stelhet (seghet), väsande i huvudet och lite lätt värk i underarmarna så är det bra.

Får se hur veckan utvecklar sig.

Uppehållsförsök

Idag försöker jag utan läkemedel. Tycker att det är bra att göra det emellanåt. Annars vet jag inte om jag ligger på rätt nivå. Jag vill inte ta mer än vad som behövs. Det är tufft för kroppen med alla dessa främmande ämnen (det räcker ju egentligen med alla livsmedelstillsatser).

Än så länge går det bra (09:51).

Tillägg (11:01): Tillbaka från en rask promenad. Känns fortfarande bra? Något ökad värk i högerarmen men inget som kräver medicinering.

Tillägg (14:55): Fortfarande OK?

Tillägg (17:50): Ännu inget alarmerande. Svidande brännande smärta i höger tumme. Inget att göra åt. Går ändå inte att medicinera bort. Samma med väsandet i huvudet.

Tillägg (19:37): Nu har det börjat bli lite svårare. Tummen bränner som attan och det väser/tjuter högt i huvudet och musklerna i övre delen av ryggen samt nackmuskulaturen börjar bli spända som fiolsträngar.

Dagsform?

Körde mor till Uddevalla sjukhus (ögonoperation). Under tiden åkte jag ut till Torp. Tittade i tre affärer sedan var det liksom stopp. Satte mig vid ett fik och fikade, vilade lite. Och noterade följande: "Kände mig först pigg, varade inte länge, nu är det segt och värker nästan i hela kroppen." Och det liksom vibrerar i alla muskler i överkroppen. Som när man är överansträngd eller helt slut.

Tog bilen tillbaka till Uddevalla sjukhus och körde in på en parkering. Fällde sätet och vilade tills mor ringde.

Det är ju själve f-n att det ska pendla så förbaskat. Det är inte länge orken räcker.

Har sytt ett slags specialörngott som jag kan stoppa in tre kuddar i så att huvudet ligger lite stabilare på nätterna. Testar det nu i natt.

Fick kontakt med Spine Center i Göteborg idag. Den doktor som opererade mig jobbar där numer. Och tydligen gäller det s.k. fria vårdvalet. Så jag behöver bara betala vanlig läkararvode för att få träffa den doktorn. Det var tydligen full för året. Så jag kanske blir kallad i början på nästa år. I de vårdperspektiv jag lever i så är det där snabbt.
De skulle se till att få dit mina tidigare röntgen och MR-plåtar.

Bra dag

Allt är inte ned!

Sov himla gott i natt (10mg Stesolid, hjälpte till). Om jag känner mig väldigt spänd och inte ska jobba eller göra annat som kräver skärpa, dagen efter, så kan det hända, någon gång i veckan, att jag ta en dos av detta främst muskelavslappande medel. (Det blev rätt så många inskjutna satser där eller?)

Bassängavslappningen var fantastiskt skön. Det enda knepiga var att det kändes som om vänstar halvan av kroppen sjönk - vilket den inte gjorde.

Innan bassängavslappningen hade jag lite problem med en svidande brännande känsla i höger tumme, den försvann.

Hemma har jag sedan gått omkring och myst. Pysslat lite med mina HTML-sidor. Läs om det på: NGN-teknik, rubriken: Knepigt med IE6

Funderar mycket nu på hur mycket värktabletter min kropp (lever) och mage egentligen tål. Kan inte vara nyttigt det här?

Segt

Känner mig seg. Är liksom långsam (försiktig) i rörelserna. Blir "hastigt" sämre? Med hastigt menar jag då att jag märker försämring från en vecka till nästa.

Idag har jag jobbat, ca 3 timmar, promenerat ca 2,5 km och varit på jympa (55 min).

Förr var det så att jag blev piggare och starkare ju längre in i terminen jag kom. Nu är det tvärt om. Orkar mindre och mindre.

Den här kroppströttheten är jobbig. Och all småvärk. Och all stelhet. Notera att jag skriver "småvärk". Jag tar antagligen så mycket läkemedel nu så att det inte gör mycket ont. Men det blir segt och orken tryter.

Det är tur att man är så j-a positiv!

ARRGH!!!!

Hade tid på otropedteknikska på NÄL kl 11:15.

Ger mig iväg från jobbet i god tid. Likt förbaskat lyckas buss 61 (10:48) gå iväg när jag bara har 30 meter kvar och jag är för närvarande inte i skick att springa. F-B-t!

Surt att betala 150 SEK till taxi när jag har ett månadskort på bussen.

Till råga på allt var ortopedingenjören (förut hette de ortopedtekniker) sur och grinig och tyckte väl att jag egentligen inte hade några fel på mina fötter. Och att jag skulle ha varit plattfot (nedsänkt fotvalv) det trodde han inte på! Men va f-n! Vad är det med en del sjukvårdsfolk egentligen (eller är det bara inom ortopedin?). Är det totalpantade? Hur är de funtade om de tror att jag ljuger om att jag har haft låga fotvalv och för det betalt tusentals kronor i utprovningar fotoinlägg? För att få det korrigerat.

Och inte trodde han på att de fotinlägg jag hade med mig var gjorda för att kompensera olika benlängd. Jösses?

Sedan när han kollade benlängden ja då var ju vänsterbenet 1 cm kortare. (När jag var till OrtoCity i Uddevalla före min nackoperation då var det högerbenet som var 1 cm kortare?). Jag försökte då förklara för han att jag då hade en muskel som drog i hö lårben (m. iliopsoas) och att jag nu hade motsvarande problem på vänster sida, då mumlade han något ohörbart.

Nu är det i alla fall utprovat nytt och två par nya inlägg är beställda, med 1 cm höjning under vänster sula. Kommer väl att kosta närmare 3000 SEK.

Av vilken anledning räknas inte sneda fötter, vinda ögon och taskiga tänder in i patientförsäkringen? Är det för att dessa abnormiteter egentligen ses som normala? Och då är de ju egentligen inte sjuka.

Vad gör i så fall alla förkylningsmänniskor på våra vårdcentraler? (säger jag bara för att jag nästan aldrig är förkyld).

2007-11-04 En vanlig söndag - eller?

Nä, ingen vanlig söndag. Pappa fyller år idag. Vi var där. Hade preparerat mig med läkemedel och vila.

Är just nu inne i en ganska så besvärlig smärtperiod. Även om jag försöker hålla medicinerandet nere så tar jag nu; Alvedon 1g 1x3, Brufen 400mg 2x3, Paraflex 250mg 1x3.

Det är vänster sida på nacken som spökar mest.

I morgon ska jag till otropedtekniska med mina fötter. Jag hoppas på att de kan hjälpa mig med nya fotinlägg så jag inte får så förbaskat ont när jag går.

2007-11-03 Promenad i Vargön

Har det ganska besvärligt nu (relativt). Egentligen har jag det bra. Jag kan sova på nätterna. Jag kan gå. Jag kan sitta och stå. Men det gör ont. Och jag måste ta läkemedel. Försöker hålla mig till de svagare varianterna.

Idag var vi ute och promenerade en sväng vid Nordkroken i Vargön (Vänerns sydspets). Kändes bra, inga problem.

Vi åker sedan till ett fik, Björkås. När vi är klara och jag ska resa mig så går det knappt. Nacken och ryggen värker (mer stelt än värk) och taskigt med kraft i ben och armar.

Medicinerar mig med 1g Alvedon 800mg Brufen och 250mg Paraflex. Sitter och väntar en stund.

Tar en liten promenad ned mot dammarna vid Björkås. Lövskogen där är extra vacker.

2007-11-02. Ibland klappar det till.

Var på jobbet. Jag hade idag ansvaret för vår s.k. fredagsfika. Inget att förhäva sig över, normalt, för mig var det tydligen väldigt ansträngande. När jag var klar och satt vid min dator (jag är IT-samordnare) så liksom det bara blev stopp ca kl 11:00. Men jag hade föresatt mig att jobba till 12:00 så jag pressade mig.

När jag sedan gick till bilen var det som om allt gick i slow motion. Kraften i benen avtog, armarna värkte. Ländryggen värkte och så fick jag ont i en "fläck" mitt i stora stjärtmuskeln (gluteus maximus) på högra sidan. Nacken värkte, kändes som om andas jag för häftigt så får jag en s.k. nackspärr. Musklerna på övre delen av ryggen värkte. Käkmuskulaturen i käkvinklarna värkte?
Värk på höger handrygg. Knäna värker. Och så då en näst intill förlamande trötthet.

När jag kom till bilen fick jag fram mina läkemedel (Alvedon & Brufen). Det blev 1g Alvedon och 800mg Brufen. Sedan fick jag vänta tills det lugnade ned sig. Satt och vilade i bilen.

Körde hem packade ur bilen. Plockade iordning. Åt mat. Nu känns det lite bättre. Ska strax gå och lägga mig och vila fram till klockan 15:00.

Hustrun ska hämtas på jobbet 16:00.

2007-11-01 Testar utan läkemedel

10:47 Idag testar jag utan läkemedel. Känns fortfarande rätt så OK.
Lite värk i höger underarm och överarm. Värken i vänsterarmen kommer bara om jag provocerar. (bakåt med hakan och sedan ned mot bröstbenet)
Lätt ländryggsvärk, åt vänster.
Rätt så stel, lite långsamma, försiktiga rörelser.
Väsandet är inte så störande.
Känselbortfallet i tummen finns där men jag är så van nu så det stör egentligen inte.

Funderar mycket på framtiden. Jag kanske bara har ett skov? Det kanske stannar upp?

12:29 Blivit stelare. Dags att vila.

15:46 Hustrun och jag var ute och promenerade lite runt Överby. När jag kom i en liten uppförsbacke, vid McDonalds, satte det igång att trilskas i kroppen. En tydlig besvärsökning t.o.m. i relativt små uppförsbackar.
Vi gick in till SIBA-huset där satte vi oss för en fika och så stoppade jag i mig Alvedon och Brufen. Slut på läkemedelsuppehållet.

Min sjukhistoria 2007 (januari-oktober)

Börjar året med 50% arbete. Ett gäng diffusa besvär utvecklar sig. Blir fortare trött. Mäktar inte med att träna in ett nytt BAS-jympapass. F&S VBG ger sitt tillstånd till att jag får köra höstterminens pass.

Dåvarande verksamhetschef i F&S stökar till det på så vis att jag får byta lokal. Min jympa flyttar från Onsjö till Hagalhallen. Inte bra, riktigt dåligt.

Jobbet känns mer och mer belastande. Nästan kontinuerliga samtal med chefen om att vi måste prioritera bort arbetsuppgifter. Jag kan inte sköta 100% arbetsuppgifter inom 50% arbetstid, att det ska vara så svårt att fatta?

Besvärsläget:
Känselförändringar i vänster lillfinger och lillfingersidan av vänster underarm. Mer autonoma muskelaktiviteter (sammandragningar, ryckningar) i triceps vänster och även höger arm. Något ökad värk i höger arm. Mer motstånd i benen när jag promenerar. Får brännande / svidande värk / smärta i vänster fot, efter ett tag, när jag promenerar, går över mot slutet av promenaden. Tinnitus oförändrat. Något bättre i magen.

Försökte, trots besvär, att arbetsträna upp till 75%. Fast egentligen var det mest för att jag inte hann med att göra alla de arbetsuppgifter jag hade, inom mina 50%. Det sket sig…

Nya tag med chefen om färre antal arbetsuppgifter.

Magen krånglar.

Noterar att jag ofta tar koffeintabletter och köper, och dricker energidrycker, för att orka med. Känner mig ofta helt slut. Väldigt trött.

Behöver vila oftare och längre.

Det som lättar upp den här våren är ett antal investeringar, bl.a. en ny liten digitalkamera och så en riktigt digital systemkamera. Tillbringar många timmar ute i naturen och smyger omkring, mest på ormar. Glömmer, känner inte, alla besvär när jag ”smyger”.

Börjar få koncentrationssvårigheter och minnesstörningar. Noll marginaler. Fortfarande problem med kraften i benen? Stora problem med orken, sover mycket. Utöver vanlig nattsömn (ca 8timmar) kan det bli 2-4 timmar på eftermiddagen också.

Mer värk i nacke och övre delen av ryggen. Mer värk i vänsterarmen, utöver den i högerarmen.

Märker att jag bara klarat att jobba ca 3 timmar sedan kan jag inte koncentrera mig längre och väsandet (tinnitusen) ökar och blir mycket störande.

Semester:
Vi åker till England med flyg och hyr en bil (Ford Focus 06:a). Vänstertrafik med en invand vänsterstyrd bil, det fixar jag. Men en högerstyrd bil! Istanes! Det var svettigt.
Men trots det, översvämningar och terroristhot samt exploderande gasbilar så var våra 14 dagar i främst södra England helt underbara. Jag fick bese och uppleva Stonhenge, Lands End, Eden Project, Dartmoor, Exmoor, Peak District och Sherwoodskogen.
När vi var i Manchester fick jag ett SMS från sonen som meddelade att vår hund bitit av en bit av ett öra på en annan hund. Attans!

Torsdagen den 12 juli 07 kl 08:00 fick vår Collietik Tessie somna in. Hon blev 3½ år. Aggressiviteten gick över styr och blev bara värre. Riktade sig emellanåt även mot folk.

Semestern avslutades i Skåne med start på Kronovalls slott och slut på Löderups Strandbads Camping. Snacka om klassresa. Och vi trivs definitivt bäst på campingar.

Noterar att längre promenader skapar nära-döden-upplevelser. Och så har jag fått tillbaka det där irriterande ”duttandet” eller dunkandet i vänster öra. Det skedde när jag flög hem från England. Och så gör det rackarnas ont i vänster fot, på insidan, vid fotvalvet.

Efter kontakt med vårdcentralsdoktorn blev det sjukskrivning. Från 30/7-07 arbetar jag 25%.

Ringde distrikssjukgymnastiken och fick en tid. Det bestämdes att jag skulle testa akupunktur (igen). Förra gången (2004/2005?) hade sjukgymnast Johan problem med att få in nålarna, de böjde sig. Ibland berodde det på att huden var hård, läderartad (s.k. apelsinhud). Det beror på att huden inte får tillräcklig blodförsörjning, vilket i sin tur beror på att underliggande muskulatur är så hårt spänd så att de, i princip, stryper blodförsörjningen till huden.
Nålarna böjde sig också p.g.a. allt för spända muskler. De var så hårda så nålen helt enkelt inte gick att få in. Han fick lägga nålen utmed muskeln.

Den här gången var det annorlunda. Musklerna och huden var något mjukare. Sjukgymnast AnnaCarin fick för det mesta in dem. Däremot noterade jag att de nålar som sattes på vänster sida gjorde så ont så att jag nästan flög i taket. Höger sida var inget att orda om.

Eftersom jag fick den här akupunkturen främst för att stressa av – få musklerna att slappna av. Så sket sig ju det liksom. Nu var jag ju hyperstressad för själva akupunkturen. Den eventuella avslappande effekt akupunkturen hade hjälpte ju i så fall bara mot stressen inför akupunkturen.

Vi 7:e eller möjligtvis 8:e tillfället bad jag AnnaCarin om att få slippa mer akupunkturbehandlingar. Kunde vi hitta på något annat?

Det blev bassängavslappning, i väntan på deltagande i en stresshanteringsutbildning. Den utbildningen startar i början på 2008.

Glaskroppsavlossning: En olycka kommer sällan ensam…
Har i några dagar haft problem med ljusblixtar i främst vänsterögats periferi. Var till ögonmottagningen. Doktorn hittar ”grodyngel” i ögat och konstaterar att jag sannolikt har s.k. glaskroppsavlossning. Normalt leder det där till näthinneavlossning. Men eftersom mitt synfel är så pass litet (+3) så är min glaskropp relativt rund. Och det ska då minska sannolikheten för näthinneavlossning.

Efter många om och men lyckas jag få till stånd ett s.k. avstämningsmöte (rehabiliteringsmöte) med min vårdcentralsdoktor, handläggare från försäkringskassan, min chef och en representant från vårt s.k. personalkontor.

Sedan en kort tid tillbaka funkar det mycket bättre på jobbet, chefen har börjat fatta. Numer har jag egentligen bara en enda arbetsuppgift som då ska skötas på 10 tim/vecka. Jag är ansvarig för en IT-inventarieförteckning (ca 1000 apparater) och så ansvarar jag för s.k. Ny- och ReInvesteringar. Det är snudd på att jag hinner med…

Ett par dagar innan, avstämningsmötet, har jag en träff med handläggaren på FK. Då höll jag på att få hjärnsstörtning, också. Jag fick det några dagar för detta möte. Det var när jag fick kallelsen till avstämingsmötet som FK ”tog över” från mig. Jag är alltså den som egentligen initierat och begärt mötet men FK skickar en kallelse i den kallelsen kan jag bl.a. läsa:
”Vi vill redan nu upplysa dig om att om du vägrar medverka eller delta i utredningen kan det medföra att din sjukpenning sätts ned eller dras in.” Läs mer om det meddelandet på min andra blogg: ngn.blogga.nu Tisdag 2007-09-25.
Notera också att när man är sjukskriven och har sjukersättning så får man sjukpenning på den del man inte har sjukpenning för. Och att det är olika handläggare. Den som handlägger sjukpenning kan oftast inget om sjukersättning och tvärt om. Så här kan det bli även om du är sjuk för samma sak. Det märkliga är att omfattas din sjukdom helt av sjukersättning så är försäkringskassan lugn och du kan koncentrera dig på att lindra dina besvär och sköta eventuellt jobb.
Men blir du sjukare (samma sjukdom) och då hamnar inom sjukpenningen, ja då jagas du med blåslampa och handläggarna på FK är stirriga värre och väldigt ”på”. Och så, helt plötsligt, gäller inte reglerna för sjukersättning? Sjukpenningsreglerna ”går före”? Märkligt, mycket märkligt. Inte undra på att de går på knäna, inom FK.
Dessutom har de noll koll på din dokumentation om du omfattas av mer än ett regelsystem. Handlingarna är knutna till aktuell handläggare, personligen och är då denne borta så kommer man helt enkelt inte åt handlingarna, om de nu är inlåsta som de ska vara. Jösses!?

På avstämningsmötet bestäms inget annat än att jag ska göra det jag redan börjat göra.

På jobbet gruffar chefen om att jag kanske måste byta rum. Det rum jag har (och har haft i många år) behövs bättre till de som jobbar heltid. Jojo, sedär, så går tankegångarna gentemot de som är sjukskrivna och inte jobbar fullt ut, undan med dem bara. Läs mer på: ngn.blogga.nu 2007-okt-17.

De läkemedel jag för närvarande ”laborerar” med är: Diklofenak (bör jag ta minimalt med tanke på risken för hjärtpåverkan vid ansträngning (jag jympar ju emellanåt)). Alvedon + Brufen (eller Ipren eller Alindrin) eller Magnecyl. En kombination som inte ska föraktas. Tar det på morgonen och mitt på dagen vid behov. Paraflex + Alvedon till natten. Känns inte som om Paraflex har den muskelavslappande verkan jag behöver, men jag testar ett tag till. När det är riktigt spänt tar jag Stesolid till natten, någon gång per vecka.